bebis · resor · tips

Hemresa från Stockholm + bra tips om att åka tåg med bebisar 

Om resan upp till Stockholm gick som en dans, var hemresan desto mera svettig. Det började redan när vi krånglade oss på tåget i Södertälje. Vi hade bokat samma platser som resa upp, bara det att det redan var två andra barnvagnar (med tillhörande barn och vuxna), som hade klämt in sig på sätena runt omkring. En av barnvagnarna stod på det käcka lilla utrymmet bakom vår plats, och en precis vid utgången. Med andra ord var det redan SUPERTRÅNGT. 

Jag fick lämna över Agnes till första bästa medpassagerare (som hon såklart charmade), medan jag försökte fälla ihop vår barnvagn (som såklart tajmade in att krångla precis då) och fem mycket svettiga minuter senare kunde jag sätta mig och släppa förbi köerna som bildats åt båda hållen. 

Sätet bredvid oss var redan upptaget, så jag fick hela långa resan hålla i Agnes och försöka hindra henne från att kladda på killen bredvids iPad. Denna gång var hon inte lika sugen på att sova, så ju längre resan gick, desto grinigare blev hon över förlorad eftermiddagsvila. Nya leksaker och olika snacks underhöll i cirka två minuter, så för att hålla barnet på bra humör gjorde vi två lite längre ”utflykter” på tåget med. Först gick vi till bistron och drack kaffe och hängde med ett överförfriskat gubbgäng som blev väldigt förtjusta i Agnes och hennes pekande. ”Han kommer bli tågmästare!” (ja, ”han”. Skulle säga att 90% av alla antar att Agnes är kille) spådde de (superlogiskt) och gjorde sen honnör varje gång de gick förbi oss under resten av resan.

Andra tågutflykten gick till sista vagnen, vagn sex, som hade en gigantisk toa med skötbord. Målet med den utflykten var dels att byta blöja, dels att kolla in denna vagn som tågvärden snällt informerat oss att vi kunde ha bokat istället. *gråtemoji*

För jo, klantiga som vi varit, så är den vagnen tydligen en familjevagn. Där finns eoner av plats för barnvagnar och rullstolar, toan är som sagt enorm och, berättade värden vidare, det kostar bara 40 kr extra för att Agnes ska få ett eget säte. Alltså började nästan gråta av den informationen, men WHAT TO DO. Vi får boka så nästa gång. 

 

Sista timmen på resan (illustrerad med ovan bild av barn på bricka) var sen lite ledsen och trött. Mycket napp och nappslängande, krängande och gnäll. Och jag förstår verkligen Agnes reaktion, det var trångt, hon kunde inte röra sig eller krypa runt, det blev jättesent och hon hade inte haft ro att sova på hela eftermiddagen. Vi kom så klart hem helskinnade, men väldigt väldigt trötta.

Vis av denna erfarenhet kommer här lite tips för tågresa med bebis (extra bra om du ska åka ensam vuxen):

– om möjligt, se till att tågresan är under en tid på dagen då ditt barn oftast är på gott humör. Bonus också om det kan tajmas med en sovvila och några fasta måltider, så att man har mycket att fördriva tiden med. För oss var tiden 11-14 (som vi hade på ditresan), mycket bättre än 15.30-18.30 som vi hade på hemresan, vilket vi ju egentligen visste, men chansade på att det skulle funka ändå. 

– boka med så få byten som möjligt. Vi hade inga byten på vår resa, men jag kan bara föreställa mig hur bökigt det hade varit att packa ihop allt och ta sig av och på tåget EN GÅNG TILL. Nä tack, räcker med en gång även om de allra flesta medpassagerarna är snälla och hjälpsamma. 

– kolla om det finns familjevagn med extra plats för barnvagn och boka där. Ett eget säte för barnet kostar bara lite extra och är så himla värt även om barnet är litet och inte kan sitta upp än. Där kan du lägga dina väskor med olika attiraljer, eller bädda ner för en sovvila medan du läser en god bok *drömscenariot*.

– ha en låda med nya leksaker/böcker/prylar att plocka fram vid behov. Agnes var lite för intresserad av alla människor runt omkring för att bry sig jättemycket om de grejerna jag hade tagit med, men några minuter här och där var hon sysselsatt.

– ta med bärsele om ni använder det. Ovärderligt för att frakta sig på och av tåget.

– be om hjälp! Be snälla människor runtomkring om att hålla din lille medan du går på den jättetrånga toaletten eller behöver leta efter nappen som rullat tre säten fram.

– ta med dig extra lättätna grejer både till dig och barnet. Tänk till exempel inte att du ska äta sushi med barnet i knät. Tänk wraps, smoothies med sugrör, flapjacks, bananer och så vidare.

bebis · en bild i timmen

Agnes 10 månader – En bild i timmen

10-månadersdagen var den första som tillbringades utan mamman, som var på jobbet. Så här är dagen fotad och berättad av pappa Henrik:

agnes-150505-kl-7,0007.00. (Fast egentligen 06:38) Seriöst, dom små blå ögonen måste kunna charma vem som helst.

agnes-150505-kl-8.0008.00. Kring 10-månadersdagen upptäckte Agnes glädjen i att kunna öppna garderoben. Detta medförde även glädjen att kunna dra ut grejer från garderoben. Ytterligare en upptäckt som resulterade i mer barnsäkrings-arbete. Det tar aldrig slut. Favoritsakerna att slita ut var de röda klädhängarna. De visade sig mycket underhållande att slå i golvet alternativt försöka krypa över utan lycka.


10.00. Vi tog en tidig promenad till stan och gick genom Slottsskogen med Linnegatan i sikte. Vi passade på att genomföra Agnes första besök i en musikaffär. Vi köpte trumpinnar och ett rytmägg. Killen i tidiga 20-årsåldern var helt obrydd av Agnes uppenbara skicklighet med rytmägget. Han hade uppenbarligen ingen talang för att urskilja musikalisk storhet.

agnes-150505-kl-11.0011.00 Efter vår morgonpromenad behövdes lite fri lek med klossar i kombination med nya rytmägget.

agnes-150505-kl-12.0012.00. Och att spela musik är uppenbarligen uttröttande, oavsett vilket instrument som används.

agnes-150505-kl-14.00-bw14.00. Att äta ärtor var och är fortfarande ett brinnande intresse. Här iklädd en Kalle Anka-tröja som Agnes mamma troligtvis rultade runt i Danmark med som ung. Peka är också kul.

agnes-150505-kl-15.0015.00. Varför inte ta ytterligare en vända på sitt rum och slita ut de röda hängarna från garderoben? Det är ju uppenbarligen mycket roligt!

agnes-150505-kl-16.0016.00. Mamma kom hem tidigare från jobbet, 10-månadersdagen till ära. Pappa ser ut som en smal Jabba the hut men Agnes räddar bilden i vanlig ordning.

agnes-150505-kl-17,0017.00. Ett annat intresse som maximerar glädjen av pekande är de små prydnadsfåglarna i hyllan. Vi brukar ställa oss framför hyllan och sedan pekar Agnes i högst slumpmässig ordning på olika fåglar varpå dessa kommer flygande mot henne. Mycket uppskattat om man är tex ledsen.

Att komma ihåg:
Storlek 68/74

bebis · resor

Tågresa till huvudstaden

I helgen har Agnes gjort sin Stockholmspremiär! Vi har hälsat på mina föräldrar och fått lite avlastning när pappan varit på turné med sitt band. Vi åkte alltså tåg själva för första gången (dock Agnes andra tågtripp, den första gick till Malmö när hon var lite mindre än fyra månader). Det var väldigt roligt, men kändes också som det stora logistiska föräldratestet.

Resan upp gick så här:


Eftersom jag hade tagit i rejält med tidsmarginalen hade vi lite drygt trekvarts timme att underhålla oss på på Centralstationen. Vi köpte flapjack, banan, smoothie, godis och macka (till mig då, var uppenbarligen livrädd att svälta ihjäl under den kommande 2,5 timme långa tågresan).

Sen satte vi oss vid en bänk och kollade folk och Agnes festade loss på dagens första majskrok.

En kvart innan avgång plockade jag upp Agnes i bärselen, letade reda på perrongen och där stod mer folk än vad jag nånsin sett vänta på ett tåg, ALLA med en eller flera resväskor. Svetten började rinna: ”Hur i herre ska jag komma på? Var ska jag ställa vagnen? Hur mycket kommer folk tycka att jag är i vägen? Hjälp!”. Men det gick hur bra som helst! Fick hjälp av två personer att komma på tåget och  ingen under hela resans gång verkade irritera sig det minsta på att jag tagit med en livlig tiomånaders. Istället fråga folk glatt hur de kunde hjälpa mig. Två personer bredvid slogs om att hålla Agnes när jag behövde avlastning, två gulliga hjälpte mig att leta försvunnen mockasin och en störtfin äldre dam ville hjälpa mig av tåget (hon berättade att hon väntade sitt femte barnbarnsbarn så jag avböjde snällt). Och, nästan ännu bättre, platsen vi hade bokat var precis vid toan och utgången och det fanns ett litet utrymme bakom där man kunde köra in vagnen. Hur perfekt? Blev tårögd av tacksamhet och ringde Henrik i extas för att berätta. Han påminde då om att vi ju bokat den platsen just därför, eh. Så tipstips att välja smart plats om ni ska åka tåg med bebis.


Hela vägen till Skövde  var det inte heller någon som satt bredvid oss, så då passade vi på att göra bökiga saker som att äta, och gulliga saker som att vara en jätteliten person som sitter själv i sätet.


Sen hände något som jag aldrig trodde skulle hända – Agnes somnade i min famn. Tror inte att hon har gjort det sen hon var två månader. Visserligen sov hon bara en halvtimme, och jag fick redig kramp i armen, men den lilla pausen av att kunna sitta och stirra ut genom fönstret var guld värd.

När hon vaknade hade vi en timme kvar av resan och den ägnades åt att kolla ipadspelet som tjejen bredvid spelade, byta blöja på extremt trång tågtoa, gulp, och slicka/peta på allt i hela tåget. Agnes kommer säkert bli sjuk för sjätte (!) gången i år (alltså hoppas verkligen inte det), men det går ju bara att hålla i ett överlivligt barn såpass mycket.

En kvart innan vi skulle av började jag packa ihop grejer och klä på Agnes. Här fick då tre personer hjälpa mig med diverse letande och hållande, så tacksam för det. Lyckades med konststycket att inga glömma något, och kom helskinnad av tåget med alla lemmar och pinaler i behåll.

Ger Agnes och mig A+ för denna första solotågresa.