barn

Hannah 4 månader

Vi har fått världens lugnaste och mest tillfredsa bebis. Hannah sover fortfarande stora delar av dagarna, och sen denna månad nattar vi henne samtidigt som Agnes vid 19.30-20.00. Då får hon en extra flaska ersättning och sover sen till ca 8.00 med en eller två amningspauser under natten.

Hon får följa med mig vart jag än går och är oftast nöjd med det. Men när vi var restaurang och bokklubbsmiddag första veckan i april visade hon missnöjde och hade svårt att både äta och somna. Det hänger säkert ihop med att hon börjar ta in mer av världen utanför nu, och lättare blir distraherad.

Hannah har lärt sig att styra sina händer och kan nu greppa tag om saker och föra dem till sin mun. Hon har även upptäckt sina knän och lår och tycker om att känna på dem. Hon gillar att ligga i sitt babygym och provar att sträcka sig efter de olika djuren som dinglar där, och kan sitta längre stunder i babysittern. Det hon tycker är allra roligast är dock att titta på storasyster, det räcker att Agnes tuggar eller ler för att Hannah ska tjuta av lycka.

Vikt- och längdmässigt är hon nu uppe i 64,5 cm och 6505 g. Hon fyller ut storlek 62 och har börjar använda en del plagg i 68.

bebis · bloggjulkalender

Lucka 5: En bild på dig som någon annan tagit

agnes_köket

Det vanligaste rådet en får som ny förälder är att ”tiden går så fort, se till att ta vara på den”. Det är tyvärr lika irriterande, som sant. Att vår lilla spädis nu är fem månader gammal, har börjat rulla runt, brottas, yla med i favoritlåtar och äta morotspuré med största hängivelse är svårt att greppa. Precis som det långsamt börjar blekna hur det var den första tiden när vi var alldeles sköra och så himla mycket nybörjare. Jag får allt lite panik av att inse att jag i framtiden kommer att glömma hur det kändes just nu, och det är också anledningen till att jag börjat blogga.

Bilden är tagen när Agnes var 4,5 månad. Storlek-62-bodyn användes för sista gången och är nu nerpackad bland det urväxta. Ute var det beckmörka vintern, vet inte ens om vi någonsin såg solen i november. Agnes hade precis lärt sig stoppa fötterna i munnen och ägnade hela dagarna åt att göra det. Här satt vi dock och kollade på när pappa lagade mat, en annan favoritsyssla.

Inlägget är inspirerat av Emily Dahls bloggjulkalenderinitiativ, kolla in hur du gör för att vara med här.