graviditet #2

Gravid vecka 7 (6+6) – Illamående och dåligt humör

Denna vecka har inte varit lika händelserik (vad gäller graviditet) som förra. Däremot har jag maxat i aktiviteter, jobbåtaganden och förkylning. Jag har inte känt av några nya krämpor, utan det är fortsatt lätt illamående som gäller. Det värsta var nog idag när vi var på brunch och sen på Liseberg i det fina vädret. Tror inte att det gick över förrän vid tre när vi åt mellis-plättar på Plättlagat.

Min aptit är också helt bortblåst! Känner inte för att äta nåt någonsin. Jag blir hungrig, och äter, men utan att va det minsta sugen. I kväll var jag hemma själv med en sovande Agnes och en bra serie och hade liksom tänkt att jag skulle moffa goda mackor och Ben & Jerry’s-glass men jag var såå osugen på det.

Annat som har hänt i veckan:

  • Vi har nu berättat för alla de närmsta kompisarna.
  • Jag är kopiöst törstig hela tiden, dricker litervis med vatten. Hoppas att det är normalt (*googlar*). Hittade ingen tillförlitlig källa, det kan vara graviditetsdiabetes men de allra flesta blir törstiga för att blodvolymen ökar.
  • Graviditetshumöret och svettningarna har börjat göra sig påminda nu. Det var nästan mina jobbigaste krämpor förra gången, så kan inte säga att jag saknat dem.
graviditet #2

Gravid vecka 6 (5+6) – MVC-besök, partogram och ”när ska man berätta?”

Den här veckan har varit särdeles händelserik. I tisdags (18 april) var vi på det första besöket på MVC där vi fick träffa en alldeles underbar barnmorska. Hon hade förberett sig så himla bra, läst partogrammet och min journal, hade koll på alla datum som jag rabblade nervöst i telefonen och var så klok och mjuk. Efteråt jublade vi båda över hur fantastiskt hon var!

Inför besöket hade jag nog tänkt att vi skulle ha mindre behov av MVC vid en andra graviditet, men nu känner jag nästan tvärtom. Första gången hade man ju ingen aning om vad som komma skulle, så det var sällan jag hade några egentliga frågor vid träffarna och när vi pratade om önskemål inför förlossning hade vi ju inget att komma med överhuvudtaget. Tror att det enda som stod i mitt förlossningsbrev var att jag var vegetarian och att jag inte ville ha sterila kvaddar.

partogram
Denna gång började vi prata förlossning redan nu. Vi gick igenom partogrammet från Agnes förlossning och pratade om våra olika upplevelser från den. Barnmorskan bekräftade att det hade varit en lång och utdragen förlossning (här kan du läsa Agnes förlossningsberättelse) och berättade att det vanligtvis blir ett kortare förlopp andra gången, yay! Vi pratade även om vad vi är oroliga för, lite om fosterdiagnostik (vi bokade KUB 29 maj för provtagning och 5 juni för ultraljud) och om alkohol. droger och tobak.

Det enda minuset med vårt besök var att bf (beräknad förlossningsdatum) blev framflyttat till 16 december. För även om jag vet vilket datum jag hade ägglossning (23 mars), så räknar MVC alltid från sista mensens första dag (12 mars). Så det vara bara att gå hem och skruva tillbaka tiden i alla graviditetsappar (två).

Andra saker som har hänt sen senast:
– jag hade det värsta illamåendet hittills. I torsdags fick jag en så kraftig våg av illamående när jag stod på toa och gjorde mig i ordning. Fick hänga över toastolen och sen långsamt knapra på ett torrt knäckebröd för att det skulle gå över.
– magen har svullnat upp ännu mer. Fick knäppa upp jeansen på jobbet för att kunna sitta ner. Vad är det mig och graviditetsmagar! Måste snart köpa nya preggojeans om det här ska hålla i sig.
– vi har pratat om när vi ska berätta för fler och kommit fram till att vi vill vänta till efter KUB innan vi berättar för familj, övriga vänner och Agnes. Det känns svårt att förklara för henne om det inte skulle bli något, så det känns tryggast att vänta. Om det går, vill jag berätta för jobbet först efter sommaren.  Jag kommer att var i vecka 16 när jag går på semester så förhoppningsvis är magen inte såå synlig då. Förra graviditeten berättade jag för jobbet i vecka 15 och då kändes det som att jag gott hade kunnat vänta lite, men inte riktigt orkade gå runt och smyga med magen och icke-alkoholdrickandet. Perfekt då att skrota runt i kaftaner och rymliga klänningar hela sommaren innan det är dags att sprida nyheten.

graviditet #2

Gravid vecka 5 (4+6)

Den här veckan har jag fått uppleva ännu en (för mig) ny graviditetskrämpa. Så förutom illamående, har jag nu också fått känna på molvärkar. I fredags (på långfredagen) började ett illamående smyga sig på efter lunch och sen vid 15-16 började jag få rejält ont i magen, långt ner på vänster sida. Det kändes som en kraftig mensvärk och jag blev väldigt orolig att det betydde att något var fel. Men efter en googling och ett sms till en vän, kom vi fram till ett det verkar vara väldigt vanligt med den här typen av ”växtvärk” tidigt i graviditeten när livmodern blir större.

Hjärnan spelar verkligen ett spratt med mig nu under andra graviditeten. Jag VET ju att allt kan och kommer vara annorlunda, det är till exempel jättevanligt att få fler och värre krämpor andra gången. Ändå blir jag orolig när det dyker upp nya känslor och kroppsåkommor som jag inte hade förra gången. Det är verkligen sjukt svårt att inte jämföra!

Annat spännande som har hänt i vecka 5:

  • ringde MVC i måndags och bokade tid för inskrivning. Vi ska dit tisdag 18 april.
  • jag är jättetrött och somnar i stort sett vid varje nattning.
  • magen har redan börjat svullna upp (det var samma med Agnes), så det börjar redan bli svårt att använda mina vanliga jeans.
graviditet #2

Gravid vecka 4 (3+6) – Plus på stickan och tidiga graviditetsteckan

~
Ja, så är det! Beräknat förlossningsdatum än så länge verkar vara 13 december (sista mensens första dag var 12 mars, och ägglossning 23 mars).

Tecken på att jag är gravid:

  • Jag har tagit två graviditetstest, som båda visat (svagt) positivt resultat.
  • Mensen är försenad två dagar.
  • Mina bröst ömmar jättemycket.
  • Jag har mått illa två morgnar (vilket jag aldrig gjorde med Agge, konstig känsla).
Det andra jättesvaga testresultatet. Gah, att det ska hänga på tolkningar av svaga streck på små stickor som verkar funka rätt halvdant.

Det är ju väldigt, väldigt tidigt i graviditeten såklart, men vi tillåter oss att hoppas och vara glada just nu. Vi har till och med berättat det för några personer som varit engagerade i resan.

Det som är så himla typiskt med att det faktiskt blev av nu på sjätte försöket är jag denna gång var som allra minst engagerad. När det närmade sig den fertila perioden kände jag att jag inte orkade med den gruvliga tvåveckors-väntan för att sen bli besviken igen. Så jag tog inga ägglossningstest och sa till Henrik att jag ville ta paus denna gång. Men så, tre dagar innan beräknad ägglossning, tog jag ett test i alla fall och det var väldigt tydligt positivt. Vi tänkte att  äsch, vi gör väl ett halvhjärtat försök idag så att vi i alla fall har gett det en chans. Och det var ju himla tur!

Sen har jag lyckats att distrahera mig rätt bra de här två veckor, med en jobbresa, Malmö-besök och trötta kvällar (har somnat vid nattningen VARJE kväll, vilket ju eh också är ett tecken på graviditet). Någonstans i början på denna vecka började dock brösten ömma och jag fick allt svårare att hålla bort tankarna. På jobbet i onsdags traskade jag iväg till apoteket och köpte att graviditetstest och satte mig på jobbtoan – tänkte att jaja, nu slipper jag snart fundera mer på detta – men hade oj, så fel! Jag smög ut från toan för att hämta min mobil, och smög sen tillbaka för att kunna ta en bild och messa Henrik: ”Hallå jag är gravid!”.